miliamsmamma.blogg.se

Okej.... Nu är jag redo... Redo att skriva av mig öppet och berätta.. Inte allt men en del iallfall!

De är igentligen bara de närmsta som vet att jag är ensamstående mamma till miliam och de har jag vart sen han var 5 månader! Jag har skämts över de och därför inte vågat/vågar berätta de för folk! Jag har känt mig som en ung mamma (som redan där folk tvivlar på) som inte ens kunde hålla ihop min familj! Jag har känt mig så misslyckad! Jag har skämts inför Miliam, inför familj, vänner och bekanta!

De har vart tufft de ska jag inte ljuga om.. Jävligt tufft.. De kan fortfarande vara tufft tex när man är sjuk, har tvättstuga eller liknande då är de lättare att vara två med små barn!
Men jag har kämpat och gjort de bästa av situationen!

Jag och miliams pappa har försökt och försökt men vi kan inte vara tillsammans.. Dessutom kan man inte hålla på att bråka inför ett barn! Så de mogna beslutet tog vi att gå ifrån varandra!

Min och miliams pappas relation går för de mesta bra! För de mesta är vi vänner för miliams skull.. Men tyvärr träffar inte miliam sin pappa ofta alls eftersom att han har flyttat till Skåne!
Men de blir nog bättre när miliam blir äldre och kan åka ner och hälsa på pappa och ha någon mysig "pappa-son-helg" tillsammans då och då!

Jag tror dock att allt detta, att jag har vart själv med miliam den störta delen av hans liv gjort så att jag och miliam har kommit varandra så nära som vi gjort! Han är min bästa vän!!
Tror dock också att de är därför jag är så överbeskyddande mot honom! Eftersom att jag inte kunde ge miliam en vanlig kärn familj så vill jag ge honom allt annat! Och jag VET att han får så mycket kärlek och trygghet så de räcker och bli över!

Ibörjan kunde jag känna mycket ånger att vi gick ifrån varandra men inte idag!
Jag och miliam har de jätte bra och är lyckliga! Jag var verkligen i botten ett tag men nu så! Nu är livet underbart!
Så mycket saker som händer nu förtiden och jag njuter av livet varje sekund!

Så jag har Verkligen lärt mig att aldrig ge upp för de blir bättre! Även fast allt känns hopplöst och så så BLIR DET BRA! Jag lovar!