Chef
Världens bästa kock!
Så mysigt med att han börjar bli stor för att vi verkligen kan umgås!
Han får vara med och hjälpa till, vi kan prata med varandra, leka, och bara umgås på en helt annan nivå!
Så himlans kul är det! Det är så mycket som händer nu!
Det är så roligt att få vara med och se han utvecklas från att vara ett litet yngel i magen till att komma ut och ta sitt första andetag, till första leendet, första ordet, första maten, krypning, första steg, att få se hans egna fantasi och kreativitet! Allt är så häftigt!
Mitt lilla barn! Mitt barn! Jag kan verkligen inte fatta att jag har skapat honom!! De är helt otroligt verkligen!
Jag babblar säkert på nu men de är verkligen en sån obeskrivlig känsla att vara mamma!
Att få ihop att ens en graviditet och ett barn hör i hopp?
Att sparkarna är mitt barn som sparkar från insidan av min mage?
Att bilden från ultraljudet var min son?
Bara det hur ett barn blir till!! Är inte det helt sjukt egentligen!!?
Att tänka på det här är ungefär som att tänka på rymden, vad finns bakom? Vart tar den slut? Finns den ens?
Samma typ av psykos får man haha!
Tacksam är iallafall bara förnamnet till att jag har en sån fantasktisk son!
Tacksam att jag fick bli mamma!
Tacksam att jag ens kunde bli mamma och lyckades föda fram ett friskt och välmående barn!
Sen är det väll bara grädde på moset att han är den han är och se underbar och fin ❤️
Godnatt
Kommentarer
Trackback
